JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Tvistemål

Här följer i korthet information om vad som sker under en rättegång i tvistemål.

Allmänt om tvistemål

Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Vid förmögenhetsrättsliga tvister, där parterna inte kan nå förlikning, finns det möjlighet att få tvisten prövad av domstol. I familjerättsliga frågor (skilsmässa, vårdnad, boende och umgänge) måste parterna som huvudregel vända sig till domstol för att få frågan löst.

Enkla förmögenhetsrättsliga tvister behöver inte gå till domstol utan kan avgöras genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos kronofogdemyndigheten. Om ansökan inte bestrids utfärdar kronofogdemyndigheten ett utslag i enlighet med ansökan. Ett sådant utslag har samma verkan som en dom av domstol. Om ansökan däremot bestrids, kan målet på sökandens begäran lämnas över till tingsrätten för vidare handläggning.

Till sidans början

Allmänt om rättegången i tvistemål

Den som inleder en rättegång kallas kärande. Den som käranden riktar sin talan mot kallas svarande.

Den som vill inleda en rättegång skall till tingsrätten ge in en skriftlig ansökan om stämning, som måste innehålla vissa uppgifter. Vidare måste en ansökningsavgift erläggas. Om en ansökan är ofullständig, föreläggs käranden att komma in med kompletteringar. Följer käranden inte ett sådant föreläggande, kan ansökan avvisas.

Om kärandens stämningsansökan vid den inledande granskningen inte avvisas, utfärdar tingsrätten en stämning på svaranden. Stämningen är en uppmaning till svaranden att svara på vad käranden har yrkat och i övrigt anfört (käromålet).
Den skriftliga förberedelsen av målet brukar inledas med att svaranden föreläggs att inom viss tid ge in ett skriftligt yttrande (svaromål). I sitt yttrande skall svaranden bl.a. ange om han medger eller bestrider kärandens yrkande och grunderna härför. Vidare skall svaranden ange de bevis som han vill åberopa.

När ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten fortsätter förberedelsen normalt med att parterna kallas till ett sammanträde, en s k muntlig förberedelse, inför en domare.

Till sidans början

Muntlig förberedelse

Under den muntliga förberedelsen skall tvisteläget i målet klarläggas. Vidare skall det redas ut hur parterna ställer sig till de faktiska förhållanden som åberopas i målet. Även behovet av bevisning gås igenom.

Förberedelsen skall drivas med inriktning på ett snabbt avgörande och skall om möjligt avslutas vid det första sammanträdet. Går inte det, fortsätter förberedelsen genom ny skriftväxling eller vid ett nytt sammanträde.

Enklare mål kan ibland bli så utredda att de kan avgöras i direkt anslutning till den muntliga förberedelsen. I så fall hålls en huvudförhandling i förenklad form.

I förmögenhetsrättsliga mål försöker domaren under förberedelsen att förlika parterna. Om parterna kommer överens och gör upp saken i godo, kan de begära att tingsrätten stadfäster förlikningen genom dom.


Till sidans början

Huvudförhandling

När förberedelsen är avslutad sätts målet ut till en särskild huvudförhandling. Till förhandlingen kallas parterna, vittnen och andra som skall höras. I tvistemål består rätten av en eller tre domare. FT-mål, dvs. mål som rör högst ett halvt basbelopp, avgörs alltid av en lagfaren domare. Vid huvudförhandling i familjerättsliga mål består rätten normalt av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Förhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande. Därefter får svaranden ange sin inställning. Härefter redogör parterna för bakgrunden till tvisten och anger de fakta som de åberopar. Efter denna sakframställning läggs bevisningen fram. Vittnen får vänta utanför rättssalen och kallas in efter hand som de skall höras. I vissa fall kan vittnesförhör hållas per telefon.

När all utredning i målet har gåtts igenom håller parterna slutanföranden. När förhandlingen är slut talar rättens ordförande om när dom i målet kommer att meddelas. Rätten håller sedan enskild överläggning. Vid överläggningen bestämmer rättens ledamöter hur domslutet skall bli och skälen för detta. Om rätten inte är enig får parterna del av den skiljaktiga meningen samtidigt med domen.


Till sidans början

Rättegångskostnader

Den part som förlorar ett tvistemål skall enligt huvudregeln betala motpartens rättegångskostnader. I FT-målen är möjligheterna att få ersättning dock begränsade. I familjerättsliga mål får normalt vardera parten själv svara för sina kostnader. En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan rättegången avslutas.

Vittnen har också rätt att få ersättning för vissa kostnader. Ersättningen skall som huvudregel betalas av den part som har begärt förhöret. Har förhöret åberopats av en part som har rättshjälp eller beviljats ekonomiskt bistånd betalas emellertid ersättningen av allmänna medel.

Till sidans början

Överklagande

En tingsrätts dom i tvistemål får överklagas till hovrätten. I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall ta upp ett överklagande. Den part som vill överklaga domen skall göra det skriftligen inom tre veckor från det att domen meddelades. Överklagandet ställs till hovrätten men skickas in till tingsrätten. 

Till sidans början




Senast ändrad: 2010-11-23