JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Brottmål

Här följer i korthet information om vad som sker under en rättegång i brottmål.

Allmänt om huvudförhandlingen i brottmål

Förhandlingen i brottmål är som huvudregel offentlig. I princip får vem som helst lyssna på rättegången. Rätten består vanligen av en lagfaren domare, som är ordförande, samt tre nämndemän.

Vid sidan av rätten och åklagaren kan målsäganden (den som utsatts för ett brott), målsägandebiträdet, den tilltalade (den som är misstänkt för ett brott), offentlig försvarare (försvarsadvokat för den tilltalade) och vittnen vara närvarande vid huvudförhandlingen.

Till sidans början

Huvudförhandlingens gång

Målet påropas och ordföranden kontrollerar närvaron. Ibland måste en huvudförhandling ställas in därför att någon som kallats inte är närvarande. Vittnen får inte vara närvarande vid huvudförhandlingen förrän de skall höras. De får därför vänta utanför rättssalen tills de kallas in.

Åklagaren läser upp stämningsansökan och eventuella skadeståndsyrkanden framställs. Den tilltalade tillfrågas om han erkänner eller förnekar brottet. Han får också ta ställning till eventuella skadeståndsyrkanden. Åklagaren redogör för brottet och för vad som kommit fram under polisutredningen.

Om det finns en målsägande får denne först berätta om vad som hänt och svara på frågor. Därefter får den tilltalade berätta vad han anser har hänt och svara på frågor. Slutligen får eventuella vittnen lämna sina berättelser. I vissa fall kan målsäganden och vittnen höras per telefon.

Den tilltalades personliga förhållanden, s.k. personalia, genomgås.

Åklagaren och den tilltalade (eller den offentlige försvararen om sådan finns) gör var för sig en sammanfattning av vad de anser har kommit fram under rättegången om brottet och vilken påföljd (straff) de anser är lämplig om utredningen visar att den tilltalade har begått ett brott.

Förhandlingen förklaras avslutad.

Till sidans början

Enskild överläggning och dom

Efter rättegången övergår rätten till enskild överläggning. Överläggningen sker som huvudregel bakom stängda dörrar. Dom kan sedan avkunnas direkt efter överläggningen eller meddelas vid ett senare tillfälle. Ordföranden lämnar i så fall besked om när domen kommer att meddelas och hur man kan få reda på innehållet i domen. 

Till sidans början

Överklagande

En tingsrätts dom i brottmål får överklagas till hovrätten. I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall ta upp ett överklagande. Den part som vill överklaga domen skall göra det skriftligen inom tre veckor från det att domen meddelades. Överklagandet ställs till hovrätten men skickas in till tingsrätten.  

Till sidans början

Ersättningsfrågor

Målsäganden, vittnen och föräldrar till unga tilltalade som kallats till huvudförhandlingen har rätt till ersättning exempelvis för resekostnader och förlorad inkomst. Vittnen och andra som kallats på begäran av den tilltalade skall ersättas av denne medan övriga får ersättning av staten. En offentlig försvarare får ersättning av staten. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka vad staten betalat till försvararen (i princip alltid en advokat). Tilltalad som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader.

Till sidans början

Vittnesstöd

Brottsofferjouren bedriver stödjande verksamhet i samråd med tingsrätten. Stödpersoner finns på tingsrätten och du känner igen dem genom att de bär en bricka med logotypen BOJ. Stödpersonerna kan beskriva hur rättegångsprocessen går till, visa dig tillrätta i lokalerna samt vid behov lyssna och stödja. Stödpersonerna arbetar under tystnadsplikt.
Har du några frågor innan du ska infinna dig till rättegången, kan du kontakta Brottsofferjouren.

Till sidans början




Senast ändrad: 2015-06-09

Mer information

Om brottmål

Rättegångsskolan

Rådgivning & rättshjälp

Brottsofferjourerna i Värmland
 

Är du kallad till domstol?

Här hittar du viktig information som riktar sig till dig som är:

Tilltalad (åtalad)
Målsägande (brottsoffer)
Vittne